Vem kom med iden att såpskura golven? Det skall vara kallvatten också så det är allt lite kyligt, där av mössan. Sen fick jag lov att redigera kortet lite också för känsliga läsare. Nu är det nära, nära till inflyttning. Det är slutspurt på gång och ett fribrillt arbete, modern jobbar dag som natt, danny packar och röjer och jag jobbar på fast tyvärr i kassan på Ica. Det är en
del kvar så som duschrummet, hall och vardagsrumm men det får vänta. Duschrummer tar vi tag i efter nyår, jag kan ju inte påstå att vi har den mest effektive rörmockaren han är den urtypiske hantverkaren som aldrig kommer. Sen är det småsaker, lister, lite målning av väggar och köksluckor, lite taklampor osv (sånt som aldrig blir gjort endå kanske).Men det blir fin fin!


Låt mig gissa, ni har nog två frågor till mig:







Nu tycker ni nog att jag börjar gå lite för långt med mitt ömmande för djuren eller? Men jag lovar det är inte som ni tror! Förvisso är Lilla Danny väldigt söt i sin lilla hätta men de ni ser är en mycket finurlig lösning på ett problem. Det vissade sig vara svårt att få bandagen att sitta kvar på skadade men ack så livliga lamm, men så fick vi denna snillerblixt. Vi införskaffade några himmelsblå babymössor och klippte hål för öronen, dom sitter som en smäck samtidigt som dom är luftiga och håller flugor borta.











Veckan har varit intensiv, alla grannens får bestämde sig äntligen för att lamma. Danny har haft vakt under dagarna och en kväll satt vi ute i mörkret och frös ända till midnatt. Tackan hade svårigheter att klämma ut lamm nummer två och tillslut fick Annett (Fru granne) dra ut den. En dag ringde Danny helt panikslagen, två lamm hade inte lyckats dia själva ännu och nu sjög de på sista versen. I flera timmar hade grannen och Danny försökt att mjölka tackan men utan resultat. Tur då att jag har vissa bondmora egenskaper, för har man mjölkat allt ifrån kor till katter är det lätt som en plätt att mjölka tackor. Sen fick lammen gå i Stinas "hitta spenen skola" och nu är Axel och Pontus två små tjocka lamm med rätt teknik. Men så kom nu då grannarna med ett erbjudande som var svårt att motstå. Dom ville som tack för all hjälp ge oss ett lamm. Hon får bo hos dom vilket gör att vi slipper bygga vårt eget fårstall och så kan vi dela beten mellan varandra. Dom tycket det vore bra och kul om vi kunde sammarbeta så att vi kan hjälpas åt. Och förhoppnings viss får hon lamm själv nästa år vilket kan bli en god lamstek från ett djur jag vet har haft ett bara liv. Så jag vill nu välkommna den nya familjemedlemmen Lammet Stina!






















