lördag 31 oktober 2009

Så var dom bara tre igen.

Vi har ingen tur med hönsen här på Torsborg, förra helgen tog den sista hönan av vår först trio ner skylten. Nancy var en mycket trevlig höna och kommer att vara saknad. Vi har under en tid misstänkt att hon inte varit i toppform, det ser man på familjekortet från tidigre inlägg. Men då hon nyss ruggat har vi trott att det varit orsaken och inte gjorde vi något. Efter som vi haft ett dötts fall tidigare i år valde vi att göra en obuktion för att se så det inte var något smittsamt. Det finns en virussjukdom som är relativt vanlig i hobbyhönsbesättningar, den heter marek och är inte något man vill ha. Obduktionen gav oss dock ett annat svar, Nancy hade en bukhinneinflammation som troligen haft sitt ursprung i en äggledarinfektion. Det förklarar varför hon slutade lägga ägg så tidigt i sommras. Äggledarinflammation är den vanligaste dödsorsaken bland hönseriernas värphöns. Det är mycket förarligt att vi inte tidigare upptäckte att hon var sjuk men i och med att man nu vet vad felet var kan man lära sig se symptomen och behandla i tid. Obduktionen var därför väl värt sitt pris.

Tack fina höna och förlåt mig!

torsdag 22 oktober 2009

Fint besök.

Vi har en äppelservering i trädgården och den har visat sig vara mycket populär bland traktens rådjur. Gästerna kommer gärna för en tidig frukost så som denna glada flock. Det är också populärt att tittar förbi för ett kvällsäpple, det gjorde denna stiliga bock. Han tog sig också en liten stunds vila på maten.

söndag 18 oktober 2009

En höst hälsning.


Systrarna Bennet.

I början på oktober flyttade systrarna Bennet till gården, Elizabeth (Lizzy) och Lydia. De har även fått gott sällskap av Stina (fåret) som också fått flytta in. Så nu har vi en liten fårflock på tre tackor och två baggar. I helgen har vi äntligen blivit klara med ombygget från häststall till fårstall och ladan är fylld av smaskigt hö inför vintern. Vem behöver gå på gym när man kan lyfta 650 kg hö och halm gratis hemma? Eftersom fåren behövde en klippning bestämde jag mig för att ringa en fårklippare men tänkte jag att det där borde man ju kunna göra själv. Jag beställde en sån där klassisk handsax, en vecka senare kom den på posten och sen var det bara att sätta igång. Det gick ju alldeles utmärkt, det underlättar ju mycket att man har tama djur, Mr Darcy tycker det är mycket mysigt att ligga i Dannys knä medan jag klipper både ull och klövar. Fort går det dock inte, det tar nog en timma per får. Jag läste i tidningen Allmogefåret om en som klippte sina får med handsax, hon hade 40 får och det tog henne 15 minuter att klippa ett får, jösses!


Övning ger färdighet!