Denna horribla syn mötte dom som körde över våran gårdsplan igår.
Vilka tankar dök upp undrar jag? Rena blodbadet, har det möjligen slaktat något
av alla djur för att få middag på bordet? De fick väl tillslut nog av getterna kan man tänka. Nej föresten, det verkar osannolikt för frun i
huset ju är en sån där vegetarian. Nä, men med tanke på att mannen i huset är Engelskman
så är nog ett mord mer sannolikt. Man har ju sett hur det går till i Morden i
Midsomer. Ja det var ju bara en tidsfråga, för tvingar man en Engelskman att
bara äta grönsaker när han alldra helst bara vill sätta tänderna i en Bloody Beef
så ligger man tids nog själv där på tallriken. Undra vem som flyttar in här
näst?
Men getterna äter fortfarande träd och jag skriver vidare på mina memoarer så vad är det då som har hänt? Jo ytterligare en klumpigt
olycka förorsakad av mig (förstås)då jag lyckades snubbla över den nyöppnade
hinken med 10 liter falurödfärg.
Sommaren är slut vilket innebär att trädgårdsmästaren slutat påta i
slottsträdgården för det här året. Istället skall han nu bli heltidsfar medans
jag åter vänder till en tillvaro med väckarklocka, bilpendling, tidsredovisning,
papper högar att vända och kalla fötter. Något jag dock ser fram emot mycket är att få sitta
ner och äta varm mat i vuxet sällskap när det är lunch. Inte sporadiskt kasta i
sig en tugga mat som sedan länge kallnat.
Jag väntar dock med jobbstarten till i mitten av oktober. Detta innebär att hela
familjen har några veckors ledig tid tillsammans hemma. Eftersom som lilla drängen
än så länge har skapat mer arbete än han
har bidragit med här på gården passar detta utmärkt. Så nu ska vi få gjort allt
vi annars skulle haft en hel sommar på oss att göra. Det är således intensiva
dagar nu.
Ett axplock från listan är, stängsla in getter, ströbäddsutgödsling, målning inne och ute, skörd, hönsspa och storstädning av hönshus, stängsla ute getter, fälla träd och ordna med ved, förstärka getstängsel, storstäda huset, sätta in innanfönster, köra skrot till tippen, ytterligare förstärkningar av getstängsel och så vidare och vidare. Stängsling är en följetong som aldrig tycks ta slut. Jag återkommer om detta.
Jag vet något som denna ko inte vet, nämligen att dessa
äpplen inte är värt besväret. De må vara otroligtvackert röda där det hänger. Äpplena liksom lockar
på en att komma och smaka. Men ack så skenet kan bedra för dessa skönheter
smakar förfärligt. Det kan nog många på byn intyga för jag tror inte det finns
någon som inte lockats upp till detta träd för att smaka. Så väl folk som fä.
Ringblommor kan man aldrig få för mycket av. Dom självsår
sig i vårat trädgårdsland och vi låter de växa kvar så länge de inte står helt
i vägen för det grönsaker vi odlar. På så sätt blir grönskanslandet lekfullt
färgglatt och lite vilt. En fin kontrast till den kontrollerande och inordnade
odlingen avgrönsakerna. Lukten av
ringblommor för mina tankar till bilresor hem från sommarstället på höstarna
när jag var liten. Min mor plockade nämligen stora buketer som hon tog med sig hem
till stan efter helgen.Hela bilen
fylldes då av doften av dessa underbar blommor.
En ny favorit är denna pionvallmo som dykt upp som en mycket
glad överraskning i vår trädgård. Fröna vi fick av svärmor förra året skulle vara gula welshpoppy men vissade sig vara dessa skönheter.
Efter många år med romantiska lantlivsdrömmar tog jag tag i saken och flyttat till en liten gård. Frågan är hur romantiskt det är?
I mina memoarer skriver jag om livet på gården. Om människorna,djuren, grönsaksodling, naturen, renovering av det gamla huset och annat smått och gott.
Jag är utbildad biolog med inriktning mot etologi (djurens beteende) och djurvälfärd. Där av mitt intresse för djur och djurhållning på djurens villkor.