Vår lille dräng

Det har sannerligen inte blivit mycket skrivet i dessa memoarer på sista tiden. Inte för att det funnits lite att skriva om, snarare tvärtom.  Det har istället hänt så mycket här att jag inte hunnit skriva. För i februari anlände vår lille dräng till gården.  Lite för tidigt bestämde han sig för att det var dags att komma ut, varför gå och dra på saken?  Hans mor klagade ju redan dagligen på att hon inte orkade konka runt på han längre och hans far skulle snart börja påta i slottsträdgården.

Snäll som han är lät han mor sin jobba den sista planerade arbetsdagen innan ledigheten. Han unna henne även att den kvällen vila ut på soffan efter jobbet så hon kunde se sista avsnittet av på spåret. Men vid midnatt fick det vara nog med vilandet, då meddelade han mor och far att han var på väg och sen gjorde han sig redo för den stora färden.


Det är bra med en dräng som tycker om får. 

Resan gick väl och han har nu bott in sig utan större problem på gården. Han har redan börjat närvara vid det dagliga arbetet på gården även om han inte spelar en så aktiv roll ännu. Tydligen är djurskötsel  en mycket sövande syssla som man tydligen gärna sover sig igenom.  Detta är något hans föräldrar fortfarande har överseende med men som gårdens nya dräng får han allt tids nog börja hålla sig vaken och hjälpa till.