Vilka nötter!

Jag älskar verkligen sommaren för då får man oftare chansen att se nötkreatur i den miljö de verkligen hör hemma i! Dom ligger i gräset och idisslar i lugnad ro, rullar sin långa tunga om grönt gräs och kommer nyfiket springande för att kolla in vem som kommer gående förbi utanför hagen.

Jag drog ju lite intressant fakta om småkrypen här om dagen så här får ni lite info om dessa lite större djur också. Intressant tycker i alla fall jag att det är eftersom jag skrev mitt ex-jobb om hur just nötkreatur och fårs sinnen påverkar hur vi bör hantera dem bäst. 

Nötkreatur har ett synfält på över 300 grader. Ögonens placering och den horisontella pupillen gör att nötkreatur kan se nästan allt runtomkring sig utan att de behöver vrida på huvudet. Precis bakom rumpan kan dom dock inte se något. 

Man kan tycka att nötkreatur är lite lättskrämda och hispiga men det har sin förklaring. Deras ögon har svårt att snabbt fokusera blicken på närliggande objekt var på det tar tid för dom att se vad det saker egentligen är. Det har också svårt att upptäcka stillastående objekt på långt håll men de är däremot duktiga på att se rörelser. De kan därför lätt bli skrämda av okända objekt och snabba rörelser eftersom de som sagt  har svårt att avgöra vad det är men har lätt för att upptäcka dem.

Varför är det så här då? Jo för att detta gör dem väl anpassade till livet som bytesdjur. Sättet deras syn är utvecklad på gör det lättare för dom att upptäcka rovdjur som lurar på dom.

Så är det sant att tjurar bara ser rött? Nej troligen inte, forskning pekar på att de endast är delvis färgblinda och att de ser färger på samma sätt  som färgblinda människor. Så varför blir tjuren då så arg på matadoren i tjurfäktningen? Bortsett från att matadoren är synnerligen otrevlig och sticker vassa svärd i tjuren så är det själva viftande av det röda skynket som tjuren reagerar på.  

För om ni minns är det fenomenala på att se rörelser som det i sin tur blir rädda för. Matadoren en man som är väl medveten om hur tjurens syn fungerar. Han vet hur han kan skrämma upp tjuren och vart han ska stå så att tjuren inte ser honom trots att han står mycket nära.  Så på ett sätt är matadoren bara en duktig etolog men utan känsla för empati förståss!

Vinterplaner med hamlade träd.

Redan nu är det dags att börja planera inför vinter. Visst låter det långt bort med vinter men det är nu det gäller att se till att man har mat så man klarar de kallare månaderna. Nu är det ju inte så att vi inte kan åka och köpa färsk mat till oss själva i december men alla har ju inte den lyxen. Inte våra getter i alla fall. Det är nu höet vi köper in till dem skördas men det är också nu vi ser till att själva skörda lite löv till dom. Getter är nämligen inte likt får och kor renodlade gräsätare. Dom är nämligen något som kallas Browsers, översatt till svenska blir det bläddrare vilket inte är helt tydligt, men i getternas fall innebär det att de äter lite av varje men främst blad. Snäll som jag är ser jag därför till att torka lite löv åt dom, något som var en mycket vanligare foderkälla under vintern till husdjuren förr i tiden. Hamling av träd gjordes förr för att få löv till vinterfoder. 

Främst hamlades lönn, lind och ask eftersom dessa trädslag klarar av denna något dramatiska behandling bäst. Hamlade träd ”åldras” snabbbare vilket gör att de tidigare än ohamlade träd blir en bra miljö för olika svampar och insekter och därför mycket gynnsamma för den biologiska mångfalden. Ett skördesätt som många vinner på , getterna och småkrypen i alla fall.

Småkryp

Det börjar kännas i luften att hösten börjar närma sig men ännu surrar och brummar det bland blommor och blad i trädgården. Alla möjliga och väldigt många småkryp lever sina liv här. Några har jag haft äran att fånga på bild. En del låter sig gärna fotas och sitter lydigt stilla eller rör sig långsamt, andra så som bin och humlorna får man ha lite mer tålamod med.

På den rosa rosenskäran sitter ett litet bi av för mig okänd art. När bin flyger slår de ca 200 vinslag per sekund. Det kan jämföras med en fjäril som bara slår 4 slag per sekund. Så lättast är det att fånga bin på bild när det sitter still. 

Den Gröna vårtbitaren en hejare på att spela musik genom att gnida framvingarna mot varandra. Dom har en mycket bra hörsel och kan höra ljud upp till 90 000 Hz. Vi människor kan endast höra upp till ca 20 000 Hz. Sitt osmakliga namn har de fått genom att man förr trodde att de kunde bita av vårtor.


En liten snäcka på jakt efter något gott att sätta tänderna ni. När snäckan är en liten larv sker en vridning av hela kroppen i samband med att musklerna växer fast i skalet. De inre organen flytts då runt i kroppen vilket resultarar i snigeln bajsar på sitt eget huvud när den blir stor.  Lite opraktiskt kan tyckas, men lite skit får man ta om man vill ha en egen portabel bostad.

Vad man vet så finns det ca 250 humlearter i världen, vilken sort detta är vet jag inte. Kroppstemperatur hos en aktiv humla är ca 35–40 °C. Om en humla ska kunna flyga måste bröstpartiet vara över 30 °C. Har en humla blivit nedkyld måste den således värma upp sig innan den kan flyga vidare.

Den Olivgröna guldbaggen gillar att sitta på blommor och äta blommors frömjöl och kronblad. Just va den gör på denna bilden kan ja tro. Den lägger sina ägg i myrstackar, där kalasar sedan larverna på diverse förmultnade godsaker. Myroran i sin tur lämnar larverna ifred eftersom larven utsöndrar en vätska som myorna inte är så förtjusta i.