måndag 8 augusti 2011

Våra älskade getter!

Getterna är verkligen ett välkommet tillskott till gården. De må varar rymningsbenägna och otroligt glupska, men trotts ett och annat uppätet päronträd är det värt att få leva med dessa trevliga och charmiga vänner. Utöver massa kärlek ger det oss också god mjölk som vi kan dricka med gott samvete. Sen i maj månad har vi inte köpt mjölk till hushållet utan klarat oss bra på vad Asta och Agnes har producerat. Det blir ju inga mängder men det räcker till engelsmannens otaliga koppar te och en liten ost då och då. Första osten vi gjorde blev lite som mozzarella i konsistensen men den hade inte så stark smak. I veckan beställde vi en särskild ostkultur från England och med hjälp av den fick vi till en ost som var mer klassisk getostig, mums!
Vi har inte skilt killingarna från deras mödrar utan endast tagit den mjölk som blir över. Det ger ju inte lika mycket men det känns bättre mot djuren. Så om killingen just tagit sig en slurk blir det mindre till oss men en annan dag får vi mer. Av en get får vi oftast mellan ca ¼ - ½ liter. Agnes är en höjdarmjölkare och från henne kunde vi ibland få nästan en liter, nu har vi dock slutat mjölka henne. Hon är mer svår mjölkad för hennes spenar är så små och hennes killing Fearnley har nästen slutat dia. Men baksidan av det hela är ju att man blir väldigt låst och inte kan resa bort så länge. Vi har jätte snälla grannar som hjälpt oss men det känns svårt att fråga varje gång så nu får vi fundera på hur länge vi ska fortsätta. Det är en otrolig lyx med egen mjölk men det kostar i form av frihet. När killingarna slutat dia måste vi också mjölka oftare än vi gör idag.

Oavsett mjölken är de ialla fall underbara djur!

Inga kommentarer: