Kväll över kullarna.

Örtagården

Skördetiden i grönsakslandet har börjat och i helgen har vi skördat allsköns örter. Det märks att trädgårdsmästaren kan sin sak, för han kommer inte med ett litet knippe dill, han kommer istället bärandes på 1,6 kg dill. Dill som tur är gott, lätt att frysa in och mycket användbart så det lär gå åt. Saken är dock den att detta bara var den första skörden så mer dill lär det bli.


Så om någon behöver en kvist till kräftskivan vet ni  vart det finns att hämta. Några små svarta krukor med Basilika från matbutiken behöver vi inte heller köpa i vinter eftersom frysen nu är full. Det växer så det knakar i växthuset och lägger jag pesto i varenda maträtt i ett försök att göra av med all denna mängd.  

En famn med persilja blev det också. Men även i detta fall var det bara en första skörd. Jag tycker att vi borde börja sälja till den lokala grönsaksbutiken för dessa mängder är långt mer än man behöver i ett hushåll under ett år.  Förutom dill, basilika och persilja skördades även timjan, dragon, mejram och koriander. Koriandern hade dock hunnit gå i blom och det gav bara en liten skörd. Inför nästa år får vi jobba mer på just den kryddan.

Persiljefamn

Orm snuvad på middag

I söndags när jag höll på att arbeta mig igenom den nu mer aldrig sinande tvätthögen hörde jag hur Trädgårdsmästaren stod ute på gårdsplanen och gastade. Vad i all sin dar har fått honom att lämna sitt grönsaksland, var det första jag tänkte. I nästa stund stormade han in i huset och bad mig komma med ut fort eftersom hunden och katterna stod och nosade på en orm. Det visade sig vara en snok som tur var. 

Värre för den stackars ormen skulle det också visa sig bli. För i min välvilja att flytta ormen undan en vass katt, en närgången hund och en högljud trädgårdsmästare skrämde jag ormen så pass att hans nyligen svalda middag återigen såg dagens ljus. Bredvid ormen i hinken låg nämligen plötsligt även en levande men illa tilltygad groda. Här gäller det att göra lidandet kort för den stackar grodan tänkte jag och drämde till den ordentligt med en trästolpe.

Ormen placerades sedan på ett lugnare ställe med sin nu stendöda middag. Det visade sig dock att ormen inte var vidare sugen längre för när chocken släppt gav han sig av utan att återigen inmundiga denna franska delikatess. Han hade väl tappat matlusten efter uppståndelsen kan jag tänka och var nog även ointresserad av dödabyten.

Midsommar

Blå vår

Alldeles nyss var det snö överallt men så fort den försvann från marken börjar naturen sprudla av vårtecken. I vår skogshage börjar nu de älskade små blåsipporna slå ut. Det hinner bli nästan blått på marken innan vitsipporna tar över. En liten stund blommar dom tillsammans i ett vackert vitt hav med blå prickar.





Katten Millie följer gärna med ut på en promenad

Tänk om.

Drömhuset i Old Amersham

Tänkt att jag för länge sedan bodde i England. Det är närmare bestämt  åtta år sedan nu. Jag tänker ibland hur det skulle vara om vi blivit kvar där, engelsmannen och jag. Då önskar jag att vi hade bott i detta lilla Cottage. Jag drömde i alla fall om att få bo i just detta hus under min tid på ön. Huset låg i en liten stad som hette Old Amersham. Staden låg en bit ifrån där vi bodde och ibland åkte vi dit på utflykt.

Välskött trädgård i Latimer

I närheten fanns även en liten by som hette Latimer och den var som tagen ur ett avsnitt av morden i midsummer.Faktum är både Latimer, Amersham och  flera platser runt om kring  var populära inspelningsplatser för just denna tv-serie. Så frågan är om det inte var en väldans tur att vi inte blev kvar för då hade vi nog varit döda för länge sedan. För engelska byar må vara pittoreska men man går aldrig säker.  En vacker dag bjuder grannfrun på afternoon tea och sånt slutar alltid med ett mord.

Det som göms i snö...

Äntligen har nästan all snö töat bort i vår trädgård.

Till min stora förtjusning hitta jag dessa fina droppar i en solig söder slänt .
Det finns hopp om en vår trots allt!